B-kändis? (Emmy)
Klockan närmar sig tolv och jag börjar jobba om 8 timmar. Alltså måste jag ligga i sängen om 10 sekunder OCH imorgon ta mig hemifrån till jobbet på 10 sekunder om jag ska hinna få min ljuva 8-timmars sömn som man bör ha. Något säger mig att jag kommer misslyckas med den planen...
Ikväll har jag jobbat på Hemköp, I love Hemköp. Okey, kanske inte riktigt så mycket! Men jag är glad att jag har ett extrajobb som är alldeles lagom där nu när vi ändå lever i en lågkonjuktur (nördar lite och förbereder mig inför samhällspluggandet imorgon).
Hemköp har gjort mig till någon slags B-kändis. Jag kan inte gå på stan som en normal människa längre, blir man kändis av att jobba på Hemköp? Vart jag än går i stan, i någon affär eller på gatan är det alltid någon som säger "Hej!".
I början fattade jag inte varför, och tänkte att jag kanske var lik deras barnbarns kompis eller någon annan dålig anledning. Men nu när jag börjat känna igen folk lite mer förstår jag bättre.
Häromveckan när Asp snackade med en gammal kompis på krogen och sa att han var tillsammans med en tjej som hette Emmy utbrast den killen "Jahaaa, Hemköps-Emmy!". Och förra onsdagen åkte jag upp till museets restaurang för att handla lunch då kocken där utbrast "Men hallå där! Det är ju du som jobbar på Hemköp!"
Och det här är bara början...
